Idag hörde jag på radion om en kille, Martin Hagegård, som gjorde pärlplattor av dataspelskaraktärer från 90-talet. Såna som Super Mario till exempel. Det lät kul på något sätt. Radioprataren frågade om han inte gjorde pärlplattor när han var liten och gick på dagis. Nej, svarade han, då spelade jag bara dataspel. Jag började inte med pärlplattor förrän jag var 27.
Han har gjort en hel Super Mario bana i pärlplatta som finns på bardisken på Skeppsbar i Gamla Stan i Stockholm. Den är 6,6 meter lång och tog ett år att färdigställa. Nu ställer han ut på tekniska museet, i samband med Ateljé dataspel som öppnar 21/2.
Vilket tålamod han måste ha. Häftigt. Nästa gång när jag kommer till Stockholm ska jag gå på Skeppsbar och titta på hans långa pärlplatta.
Livet med Gladanka 