Idag är jag glad för jag tog tag i en stressig situation och löste den. Hela denna veckan har jag fått skjuta upp en sak för att annat kommit i vägen. Och till slut blir det ett stressmoment när jag vet att jag inte kommer att hinna göra den där saken.
Idag tänkte jag efter lite mer och kom fram till att det måste fortfarande göras men behöver det verkligen vara jag som gör det? Med hjälp av min goa kollega F planerade vi om lite och vips föll stenen från mitt bröst. Ibland ordnar det sig bara så fantastiskt bra. Så att stanna upp ibland och tänka efter en extra gång det är inte dumt. Lösningen kan finnas där rakt framför näsan.
Livet med Gladanka 