Idag är jag extra glad och tacksam för min fina vän K. Hon är ett som ett ankare och finns där och påminner mig om vad som är viktigt i livet när jag vacklar och vinglar.
Hon och jag har travat runt sjöar, parker och uppför berg, nästan varje vecka i 10 års tid. Ibland har vi nästan travat vilse medans vi avhandlat stort och smått. Och ibland har vi bara fikat.
Hon är en väldigt klok och fin vän som dessutom är väldigt bra på mönster och krumelurer… Som på denna fina bilden jag har på min vägg och som jag tittar på varje dag.
Livet med Gladanka 