Det är tufft att lära sig nya saker. I början är det nytt och spännande och man är entusiastisk och på, men så helt plötsligt är det som en oöverstiglig vägg framför en. Tvivlet kommer. Detta kommer aldrig att gå. Jag är dum i huvet som inte fattar. Sen går det bakåt. Saker som egentligen bara är som vanligt blir så svåra, man krånglar till det för mycket och kan inte ens göra det enkla rätt.
Men det är så det måste gå till. Man behöver backa lite och ta mer utrymme i anspråk. Man behöver ta rejäl sats helt enkelt så man kommer över den där himla väggen i nästa skutt.
För där på andra sidan, där har man redan glömt vad det var som var så svårt. Där på andra sidan har det krångliga, nya och okända blivit helt bekant och väldigt, väldigt självklart.
Och då, ja då är det dags att lära sig nåt nytt igen…
Livet med Gladanka 