
Nedräkningen har börjat. Nio arbetsdagar kvar till semestern. Blandade känslor. Den är så efterlängtad och får samtidigt inte försvinna för fort.
Vill känna mig ledig, kunna ta dagen som den kommer och njuta. Helst av allt kunna stanna tiden en smula.
Vill inte planera men inte heller riskera att det slutar med en enda lång räcka likadana dagar som bara suddas ihop och inte går att minnas efteråt.
Alla förväntningar som finns där, som jag har, på väder, på energi, på mig. Det gäller att hitta balansen.
Jag ska hålla mina sinnen öppna. Jag ska lyssna, jag ska känna och jag ska se. Jag ska lära mig nåt nytt, jag ska leka och låta mig förundras lite varje dag. Jag ska vara nyfiken. Så kommer det att bli en lång, njutningsfull och minnesvärd semester.
En semester som jag kan tänka tillbaka på och känna en värmande glimt av en kulen höstkväll när vinden blåser snålt, kylan vaktar runt hörnet och mörkret faller alldeles för fort.
