Prästkrage, Blåklint, Smörblomma, Hundkex, Käringtand, Kråkvicker, Rödklöver, Mjölkört, Ormbunke, Midsommarblomster…Namnet på växterna längs vägkanten så här i sommartid. Ånej inte blommor igen. Ja, ja jag vet, men det är ju så fullt av dom och dom är ju så söta.
Vissa kan jag namnet på, det lärde jag mig för länge sen och det sitter som berget. Men att lära sig nya det verkar svårare. Jag har en liten Flora som varit min mammas, där jag slår upp en ny växt då och då och försöker lära mig. Men det går så där. Varför känns det ens viktigt att kunna namnen? Jag vet inte. Det är ju ingen ofta efterfrågad kunskap direkt.
På morgonpromenaden såg jag en gul och blålila blomma som växer i skogskanten en bit härifrån och slog upp den. Den heter kanske Natt och Dag kommer jag fram till och tänk då minns jag att jag gjorde precis samma sak förra året vid denna tiden. Slog upp den alltså. Tänk om jag skulle ta och komma ihåg den nu detta året. Blå som natten och ljus som dagen. Det verkar ju inte så svårt.
Var var jag nu … Natt och Dag, Röllika, Vitklöver, Vitplister, Baldersbrå…
Livet med Gladanka 