Vintervitt landskap och vinterklätt sällskap i sällsynt sol. Skapar fina minnen och lugn i sinnet. Ljuset är på väg tillbaka. Och allt verkar lite enklare, lite bättre. Ett spirande litet hopp som väckts. En fin vinterdag i slutet av årets första och kallaste månad.
Kategoriarkiv: Minnen
Söndagskväll
Nedräkningen har börjat. Nio arbetsdagar kvar till semestern. Blandade känslor. Den är så efterlängtad och får samtidigt inte försvinna för fort. Vill känna mig ledig, kunna ta dagen som den kommer och njuta. Helst av allt kunna stanna tiden en smula. Vill inte planera men inte heller riskera att det slutar med en enda långFortsätt läsa ”Söndagskväll”
Förgät ej mig
Vem känner ej den blomma blå, som Gud lät himlens färger få. Den växer upp vid flodens stränder och plockas där av minnets händer. Dess namn det kan jag säga dig, det är förgät ej mig. Precis så skrev min mormor Anna i min Poesibok för nästan femtio år sedan. Det var när jag hadeFortsätt läsa ”Förgät ej mig”
Doftkaramell
Nu är det dofternas tid. Luften fylls av blomdoft blandad med doften av skog och barr som värmts av solen. Det luktar nytt och rent. Till och med sjön luktade vår idag. Lukt är så förknippat med minnen och idag kom det många goda minnen till mig på vår långpromenad runt Hofsnäs stigar. Det varFortsätt läsa ”Doftkaramell”
Kriminella minnen
Redan i sjunde klass i grundskolan förstod jag att brottets bana är inget för mig. Det var två grejer som hände rätt tätt. Vi hade jympalektion när Doggen, vaktmästaren, kom och ropade mitt namn. Du ska till rektorn! Jag världens mesigaste, snällaste, ordentligaste plugghäst skulle till rektorn. Jag darrade av skräck innan jag ens vissteFortsätt läsa ”Kriminella minnen”
Vårvinterljud
Vilken vårvinterdag jag fått uppleva idag här i vår stuga. Jag vet inte när jag var med om en sådan senast. Vaknade till strålande sol och vintervit skrud. Vi gick en promenad till fågeltornet och tillbaka. Det var så där vackert så det nästan gör ont i kropp och själ. Så fint att man villFortsätt läsa ”Vårvinterljud”
God? Morgon?
Du vet dom där mornarna när du är så trött att det verkar helt omöjligt att ta sig upp ur sängen, än mindre gå till jobbet. När klockan börjar härja med din välbehövliga skönhetssömn och du är så långt ner i djupet så det känns som du simmar i sirap. Du får kämpa med helaFortsätt läsa ”God? Morgon?”
Livet med Gladanka 